M&E-asienresa.blogg.se

31/12 fortsättning:

 

Nyårsafton åkte vi och kollade på tvillingtornen som finns i Kuala Lumpor, de var vackra men vi åkte inte upp i dem för att kolla.

Sen gick vi vidare och kollade på KL tower men åkte inte upp i det heller då vi tyckte det räckte att kolla på det från marken. Efter det gick vi tillbaka till Chinatown och åt middag, shoppade lite och köpte snacks inför kvällen. Vi vilade ett tag för vi kände oss trötta och hängiga så vilket också ledde till att vi bestämde oss för att titta på fyrverkerierna bara precis utanför dörren till guesthouset eftersom det var ett stort öppet utrymme som vi tyckte skulle ge bra utsikt. När väl tolvslaget kom så satt vi utanför och tittade och väntade. Klockan blev några minuter över tolv och det hade fortfarande inte hänt något. Sen kom det från ett håll (som vi såg) en bit bort fyrverkerier. Det fanns också fyrverkerier på några andra platser i stan, men de såg vi inte direkt. De varade i 5-7 minuter och sen var det inte mer på hela natten…

 

Hoppas ni där hemma hade ett bra nyår och att ni har några bra lärdomar att ta med till detta året.

 

 

1/1 -13

Nationalmuseet, Lakegarden och förberedelser inför Vietnam.

 

Vid frukosten fick vi höra var några andra gäster från guesthouset hade varit vid tolvslaget och vad de varit med om. Två hade sett både väskryckningar och någon ett slagsmål så vi var ganska glada att vi hade hållt oss runt guesthouset. Efter frukosten så förberedde vi inför resan till Vietnam, kollade ännu en gång upp visum frågan och kom fram till att vi chansar med att åka utan. Personer från Skandinavien behöver inte visum till Vietnam under förutsättning att de stannar mindre än 15 dagar i landet och har en utresebiljett från landet under dessa 15 dagarna att visa upp om de frågar på flygplatsen. Dock hade vi inte någon utresebiljett eftersom vi tänkte ta bussen till Kambodja så vi bestämde oss för att chansa i alla fall då vi läst på internet att det var många som hade klarat sig med att säga att de ska åka buss till Kambodja eller vis upp hemresebiljetten, även om det är senare och från ett annat land.

 

När vi var klara med undersökningarna så tog vi tåget/metron till KL-central, köpte bussbiljett till flygplatsen och sedan gick vi till Nationalmuseet. Det var inte mycket i inträde och det var väldigt intressant utställning. De hade allt från skapelsetiden och framåt med fokus på Malaysia och öarna omkring. Sen när vi hade gått färdigt där så gick vi vidare till Lake garden som även är en del av den botaniska trädgården. Där var väldigt vackert med träd och buskar, sjön i mitten med en fontän och massa gångar som fick genom parken.

 

Det var mycket folk i parken som motionerade på något sätt, antingen som joggade eller powerwalkade. Det konstiga tyckte Mia var att så gott som alla som var i parken motionerade på något sätt men där var väldigt få som bara var där för rekreation och njuta av det gröna och naturen. Motion får i det här avseendet en dubbelverkande effekt; både träning och naturupplevelse som båda ger goda effekter på hälsan. Sen gick vi hemåt efter att ha ätit en glass och tittat på sköldpaddorna och fiskarna i sjön (Emily rekommenderar er att ta med myggkrämen om ni ska gå hit hon fick nämligen ca 15myggbett när vi var där).

 

 

2/1 -13

Sista dagen i Malaysia – Hobbit-meal, planetarium och polismuseet

 

Dagen började som vanligt med vitt bröd, som vi rostade, smör och sylt. Sen bestämde vi oss för att prova på den lokala tvättomaten. Dagen var riktigt varm när vi gick för att fylla en tvättmaskin med tvätt och den tog en halvtimme för att bli klar. Ytterligare en halvtimme senare var allt torrt och färdigt och vi begav oss tillbaka till boendet igen för att sen åka vidare i värmen till KL central för att prova ett Hobbit-meal. Burgerking serverer tydligen ett meal som de ha döpt efter det nya filmsläppet och vi kunde klart inte låta bli att prova.

 

Maten var god (så god som den nu kan vara på ett snabbmatsställe) och eftersom vi tog ett ”large meal” så fick vi ett anteckningsblock med en figur från filmen på framtida. Lyckan var gjord! Mia tog en med Gollum och Emily med Gandalf. Sen när vi var mätta gick vi vidare i hettan till planetariet där det istället var jättekallt inne. Men mycket spännande att läsa och prova på, allt från hur solsystemet är uppbyggt,

 

hur det fungerar till hur det går till att skjuta upp en astronaut och vi fick prova livet som en sådan.

 

Sen gick vi vidare till plismuseet som också var ett fint och välgjort museum. Polismuseet innehöll polisplakat från världen över och berättade om den Malasiska poliskårens långa historia, det var dock inte tillåtet att fota inne på museet men det gick bra att fota utanför (vilket Crazy Eye gillade). Båda dessa var det inget inträde till vilket klart var extra uppskattat av oss. Vi besökte också ett mini Stonehenge innan vi gick hem, beställde taxi och packade för att sova vid 22.

 

 

3/1 -13

Flyg till Vietnam, miljoner, mini dejavu av Indien och vattendockteater

 

Dagen började innan den förra knappt hade slutat, det vill säga kl 1.30 på natten. Kl 2.10 var vi framme vid centralen, snart var bussen full och vi blev körda mot flygplatsen. Sen kom eldprovet om vi skulle få komma med planet till Vietnam utan visum och utresebiljett, efter en lång väntan i kön så visade det sig att det inte hade varit något att oroa sig över. Först så frågade hon som satt bakom disken efter vårt visum, när vi sa att vi inte behöver det så frågade hon efter ett speciellt intyg på att vi fick komma in i landet ändå. Men vi sa att vi inte behöver det heller, så hon frågade sin kollega som frågade var vi kom ifrån, när svaret var ”Sverige” så sa hon bara med ett leende att det inte behövs för oss. Så vi visade bara upp vår hemresebiljett som är två månader senare och sen var det bara att checka in bagaget och gå vidare. Sen köpte vi macka för frukost och inväntade flyget.

 

På planet så sov vi mest och sen var vi framme lokal tid vid nio tiden, åt en hemsk burgare och tog ut pengar. Plötsligt var vi miljonärer! Vi tog ut 2 miljoner Dong (vilket motsvarar ca 640 sek) och kände oss ganska rika. Sen frågade vi i turistinformationen om hotell, boende och transport. Vilket skämt! Deras ”turistinformation” är egentligen olika agenturer som försöker sälja för deras egen sak. Vi frågade vad boende skulle kosta och hur vi skulle lättast ta oss in till staden. Men det var ju svårt att hitta billiga boenden för det var högsäsong och alla billiga var fulla och taxi var bästa sättet för det var mycket snabbare än bussen och bättre. Men de kunde hjälpa oss med det och ordna allt åt oss. Vi trodde inte på mycket av det utan letade upp wi-fi på flygplatsen bokade ett väldigt billigt boende på fint ställe och gick sen för att leta upp bussen. Taxi skulle kosta ca 300.000 för att ta oss till stan, minibuss 40.000 och sen när vi till slut efter många om och men hittade rätt buss som gick till Hanoi (efter bland annat gått längs med motorvägen ca 10 minuter) så betalade vi 6.000 dong in till stan. Men andra ord lönar det sig att vara skeptisk och inte tro på allt du hör. Bytade buss och hoppade av för att sen till slut komma till rätt hotell. Det är inte så svårt att ta sig runt gåendes i Hanoi eftersom alla vägar är utmärkta så med en karta så hittar du ganska lätt. Ett problem är dock att mopederna (som de tydligen är dödligt förtjusta i här i Vietnam) parkerar de överallt, på gatan, på trottoarerna och precis utanför butikerna…

 

Och de kan verkligen konsten med att paketera och frakta allt mellan himmel och jord på de där färdmedlen. Allt från grisar, hundar, fiskar, stora plakat (1.5x3m), gåsar, stora paket och säckar. Frågan är vad de inte kan frakta på en moppe?

 

Hotellet var tvåstjärnigt (lyxigt för oss som är vana vid annat) hotellrummen lyxiga med vackra möbler och badkar i vårt egna badrum. Vi vilade en stund på rummet och gick sen en sväng i staden. Lyckades hitta till närmsta sjön där de också visade vattendockteater som Vietnam tydligen ska vara känt för. Så fyra minuter senare satt vi i salongen och tittade på teater som var vackert och enastående.

 

Sen gick vi hem för att vi var helt färdiga efter en hård och lång dag. Emily slocknade i ett nafs och Mia kollade boende för framtida destinationer.

 

Vietnam är lite likt Indien på sina sätt. Trafiken är galen men massa tutande och ska du gå över vägen är det lite ”blunda och gå”. Människorna gör så gott de kan för att lura dig på så mycket pengar som möjligt eftersom du är turist. Men det är också något att lära sig, tur att vi har varit i Indien innan och fått massor av skinn på näsan sedan den vistelsen. Ska ni hit någon gång så var skeptiska, ifrågasätt och pruta om ni kan!

 

 

4/1 -13

Fantastisk frukostbuffé, vila och shoppingvaruhus.

 

 

Vi gick ner till frukosten ganska sent och viste inte riktigt vad det skulle vara för frukost, kanske den vanliga” vitt bröd och sylt”? Men ack nej. Vilken frukostbuffé! Med allt från stekta nudlar, stekt ris, färsk frukt, olika flingor, rostbröd med olika pålägg, omelett på beställning, kaffe, te och grönsaker.

 

Åt tills vi höll på att spricka. Sen var vi på rummet länge, vilade och tog det lugnt eftersom vi fortfarande var helt slut sedan gårdagen. Vi gick sen ut en runda och bara gick runder, insåg ännu en gång att de verkligen gillar sina moppar och tutandet, och av en händelse så kom vi till den tre våningar höga marknaden. De sålde dock mest kläder och skor som vi inte var så intresserade av men hittade istället ett sett med pinnar inklusive låda och hållare som vi slog till på. Vi bokade också en tur på Halong Bay som Mia har längtat efter sedan vi åkte hemifrån som skulle avgå dagen därpå.

 

 

5/1 – 13

Mias födelsedag och kryssning i Halong Bay

 

Dagen började kl 6 för att hinna allt innan de skulle hämta oss för kryssningen. Vi åt en fantastisk frukostbuffé, med ännu större utbud än dagen innan, som en bra start på Mias dag. Sen inväntade vi minibussen som var ca 30 minuter sen, som skulle ta oss till båten. Det var den minsta minibuss som vi trycktes in i där Emily fick sitta ihopkrupen i ett minisäte i fyra timmar. Väl framme (hade ett 20 minuters stopp på vägen) så kom vi på båten och skulle få vår lunch, hungriga som vi alla var. Vi tror att alla var smått chockade när de bar fram tre små tallrikar av var med: pommes, fisk, jordnötter, stekt kål, bläckfisk wook, tofu och ris som vi 16 personer skulle dela på. Ingen blev nog särskilt mätt, alla ville ha mer och alla tallrikar var helrensade när vi hade gått från bordet. Här hade väl besättningen två tankar att ställa sig: antingen ”oj vad vi är bra på att laga mat – de rensade tallrikarna” eller ”oj de rensade tallrikarna, kanske det inte var tillräckligt med mat till alla dessa människor?”. Troligtvis reflekterade de inte alls för middagen 6h senare var i precis samma stuk.

 

Omgivningen var i alla fall fantastisk, vi gick i en stalaktitgrotta, som de visserligen hade turist anpassats, men var väldigt vacker ändå.

 

Sen fick vi paddla kajak i en flytande fiskeby och kring den. Paddlade genom en passage och ut i ett öppet utrymme som var enastående vackert.

Efter kajakpaddlingen så kryssade vi omkring bland öarna och kastade ankare nära en liten hamn och inväntade middagen. Vi pratade med killarna från Turkiet som var med på båten och förberedde en strategi inför middagen så att vi skulle få äta oss mätta så inte de glupska israeliterna skulle ta det mesta av maten igen. En söt gammal dam kom också roendes till båten och sålde allt från toapapper, ägg, chips, öl, starksprit, läsk och godis. Vi slog till på lite cola och chips, lite för att vara snälla men också för att vi misstänkte att middagen inte skulle bli så stor den heller.

 

När middagen var över så försökte någon ur besättningen krydda upp stämningen genom att sätta igång en dvd med musik, gangnam style med så gott som nakna kvinnor som åmade sig till musiken och någon halvnaken man var också med på ett hörn. Den var inte uppskattad av gästerna så killen ur besättningen försökte med karaoke också, men det var ingen som var sugen på det heller. Så Emily föreslog för oss som satt kvar att spela Uno, det var ett uppskattat förslag så det blev två timmars Unospelande om en påse med räkchips (som Emily lagt som insatts). Vi var nio stycken som spelade, Mia och Emily, två killar från Turkiet, ett par från Belgien, en kille från Japan, en kille från Argentina och en tjej från Holland. Först till fem vunna ronder skulle ta hem spelet, vilket Emily gjorde och delade sedan påsen mellan alla spelare. Mia vann inte en enda runda eftersom reglerna var några hon inte alls var vana vid. Sen blev det att dra sig till hytten för att sova. Dock blev det inte mycket sovit för Mia under natten då hon hörde råttorna som sprang i taket och väggarna och oroade sig för att de skulle komma in i rummet och knapra på det ätbara som vi hade med oss. Att Emily hade hittat råttbajs bredvid sin kudde när vi hade fått rummet gjorde ju inte Mia lugnare. Sen luktade det utedass på rummet som inte heller var angenämt att försöka somna till. Besättningen på fartyget kunder inte heller någon engelska så det var väldigt svårt att kommunicera med dem.

 

 

6/1-13

Dag 2 i Halong Bay och tillbaka till Hanoi.

 

Vi vaknade vid sjutiden, tittade på omgivningarna och satte oss sen för frukost. Frukosten bestod av: Vitt bröd, smör, ett stekt ägg, en banan och salt. Behöver jag nämna att vi inte var speciellt tillfredställda efter frukosten? Sen blev det att checka ut direkt efter frukosten och sen njuta av omgivningarna massa mer, fota och försöka hålla oss varma i den 14 gradiga kylan.

 

Så även om det inte var varken varmt eller soligt, maten inte var någon höjdare och rummet var hemskt så tyckte Mia i alla fall att det var magiskt vackert och det var ju för omgivningarna vi kommit och de hade sannerligen inte gjort oss besvikna! Men ska ni åka på en kryssning på Halong Bay och vill ha lite mer än vi fick – ta inte standard turen utan lägg en eller två hundralappar mer och ta superior eller delux. Vi gissar att pengarna du lägger oavkortat går till bättre mat (förhoppningsvis också mer), engelsktalande guider och lite bättre hytter.

 

Sen åt vi lunch på en restaurang i Ha long som var ganska lik lunchen och middagen dagen innan. Sen väntade vi en timme på minibussen som tog oss hem till Nam Hai 2 (hotellet med den fantastiska frukostbuffén) igen där vi bokat ännu en natt. Efter det gick vi ut och åt en stor och god middag och sen sova.

 

 

7/1 -13

Sista dagen i Hanoi – tåg mot Da Nang

 

Vi gick upp och åt ännu en gång en underbar frukost. Kollade på internet hur vi borde ta oss vidare till Hoi an och kom fram till att vi skulle ta tåget till Da Nang på kvällen. Checkade ut och gick för att ta en rundtur i staden innan vi skulle gå till tågstationen.

 

Gick och tittade i ett tempel som låg i sjön med en röd bro över till, sen kollade vi på en katedral och kom slutligen till stationen för att köpa biljetter. Det fanns bara mjuka säten kvar så det köpte vi för lite över en halv miljon. Hon som satt bakom disken försökte dessutom lura oss på pengar. Hon sa att biljetten kostade 550 000 och när vi sen fick biljetten så stod det 534 000 på den. Och det var först när vi nämnde att ”men det står ju bara det här på biljetten” så fick vi växeln vi skulle ha tillbaka. Så se upp – till och med de stadsanställda försöker lura turisterna på pengar! Tänk om något skulle försöka göra det hemma i Sverige, skulle h*n ens han något jobb kvar?

 

Timmen därefter spenderade vi med att vandra runt i de närliggande kvarteren och försöka hitta en restaurang som vi kunde äta middag på. Vi hittade några matställen ut med vägen men de var typ ”bufféer” där det såg ut som att maten legat framme några timmar och de hade allt från oskalade räkor till rostade larver och mycket annat konstigt som vi inte ens viste vad det var. Vi hittade en restaurang (som var tom på folk), men när vi kom in fick vi dryckesmenyn och bad om menyn till maten. ”Servitrisen” viste inte ens vad food betydde, mycket av maten på menyn gick inte att beställa och det fanns inga priser utsatta, så vi bestämde oss för att gå vidare. Senare när vi ännu en gång passerade järnvägsstationen så insåg vi att ”Lotteria” inte var ett ställe att spela på lotto på, utan ett snabbmatsrestaurang… Överlyckliga och hungriga som vi var beställde vi varsin meny och sen även en äppelpaj och sen dela vi på en glass. Inväntade tåget som skulle gå kl 19, insåg att soft seat är ganska skitigt och att hade det funnits högre klasser tillgängliga hade vi nog gärna betalt lite extra för att hamna där.

 

Det är värt rätt mycket att kunna sova ordentligt på natten. (Emily vill också tipsa om sidan seat61 där det står gott om information om tågen). 

 

 

Hoppas ni har det bra där hemma! Kram från Mia & Emily

 

Lördagen 22/12

Idag har vi tagit det lugnt på förmiddagen och sen träffade vi på en Italiensk tjej, Roberta, som ska bo i vårt rum de närmaste fyra nätterna. Vi satt och pratade med henne ett tag och sen följde hon med oss ut för att äta lunch. Efter lunchen gick vi vidare för att kolla lite på Georgetown. Så vi gick ut till vattnet och tittade på Fort Cornwallis som ligger precis vid vattnet och är byggt på 1700-talet i försvarssyfte. När vi var klara där så gick vi igenom Litle India och fick se lite mer av den västerländska versionen av Indien. Den versionen är något roligare och trevligare än den verkliga versionen enligt oss. Sen kom vi in på en gata där en stor hinduisk parad precis skulle passera, där passade vi på att grabba tag i repen och vara med och dra vagnarna i något kvarter. Det började regna och vi bestämde oss för att återvända till hostlet. Efter att ha tagit det lugnt, läst, kollat film och skypat begav Emily och Mia sig till Red Garden där vi valde ut några små rätter att äta samt drack annannas och vattenmelons juice. Sedan begav vi oss hem för en god natts sömn.

 

Söndag 23/12

Stranddag

Efter frukosten begav vi oss med bussen ut till stranden där vi hade tänkt oss njuta av sol, bad och palmer. Men blev något besvikna då stranden inte riktigt var som vi tänkt oss, vi såg en palm resten av träden var en massa barrträd och sanden var mer som grus än sand enligt Emily.
Efter någon timme på stranden och beslöt vi oss för att prova på en liten semester klyscha och då menar vi inte alla de olika vatten aktiviteterna jetski eller att bli dragen på diverse gummiföremål efter en båt. Utan vi tänkte pröva kokosnötdrinken, inte den lilla choklad bruna nöten man kan köpa hemma. Utan den fotbollstora gröna nöten som de hugger upp med en machete och som sedan serveras med en sked och ett sugrör. Emily tyckte det dock att det smakade mer som utspätt sockervatten med lite kokossmak och eftersom kokosen smakade något träigt funderar hon på om nötterna var något omogna.

När vi kom hem från stranden tog vi det lugnt kollade en film och slappnade av efter en dag i solen.

 

Måndagen 24/12

Julafton.

Efter frukosten stötte vi på en Australiensare som hette Vlademir men kallades Vlad (som också bodde på hostlet), Som Emily bjöd in till kvällens middag som Emily och Mia försökte få ihop lite folk till. Därefter begav vi oss till gallerian som var enorm, våningar med klädbutiker, håracessoarer, frisörer, skobutiker, väskor mm. Och allra överst fanns parkeringshuset, vilket kändes lite udda jämfört med hemma där det brukar vara under gallerian.

Efter att ha införskaffat middag, jeans shorts och en hårklämma återvände vi hemåt för att göra oss i ordning för kvällen.

Därefter mötte vi upp med det svenska paret Nicklas & Sofia, Australiensarna Vlad & Tyrone samt Roberta. Sedan begav vi oss mot Red Garden där vi åt och drack mycket gott, Emily drack nog 2l Lime juice. Efter att ha tittat lite på liveshowen (inte riktigt den bästa eller barnvänligaste på detta familjeställe…) promenerade vi runt i kvarteret för att smälta maten. Vi gick förbi en spritbutik där 2 av de 3 killarna köpte med sig lite starkare saft.

 

När vi kom tillbaka till hostlet stötte vi på Charlie som hade tomteluva och halsduk samt en halvt paket bomull fasttejpat i ansiktet, han utlovade fyrverkerier vid 11-tiden. Vi la också märke till att de limfällor som placerats ut hade börjat göra verkan. Då flera möss hade hamnat i klistret, Emily begav sig ner till receptionen för att se till att de tog hand om mössen (i Sverige har vi inte limfällor då det anses vara alltför inhumant, Vilket Emily och Mia håller med om).

Efter en del väntan och någons vända till 7 eleven satt sällskapet och pratade uppe på balkogen åt chips och grabbarna drack öl och kapten Morgans mindre begåvade kusin Stanley. Damerna höll sig till juice och vatten. När vi var uppe på balkogen beundrade vi den vackra månen som hängde rakt ovanför oss lyste väldigt starkt och hade en stor vit ljusring kring sig. Charlie kom upp och meddelade att det inte blev några fyrverkerier, då han hade blandat ihop jul och nyår lite grann. Vi fick dock se några fyrverkerier på avstånd som var mycket ståtliga.

Efter att Tyrone fått reda på att han placerat sin nyinköpta kostym i en klisterfälla gick han för att reda ut röran. Han lyckades dock göra röran värre genom att smeta klister på en stor del av golvet och sen också ute på balkongen. Vilket en av städkillarna bestämde sig för att åtgärda med terpentin..
Så tjugo i två på natten blev golvet i vår sovsal gnuggat med terpentin. Vilket fick Emily att gå ner och klaga i receptionen då hela rummet stank av terpentin. Efter att receptionisten kommit upp och skällt ut städkillen, ljög hon sig blå i ett försök att övertyga oss om att det var ett vanligt rengöringsmedel som använts. Men efter att ha sett de fortsatt missnöjda minerna ställde hon upp dörren till sovsalen för att vädra och erbjöd Emily och Mia sedan att sova i ett annat rum (ingen annan). Antagligen då vi var mest missnöjda och om de inte lyssnade på oss när vi klagade, berättade vi för alla de andra gästerna om musinvasioner och liknande. Vilket gjorde att de förlorade en del kunder som definitivt inte tänkte sova i de musinfekteraderummen…

När vi sedan skulle flytta in våra väskor i fyrmanna rummet (som enligt receptionisten och de andra inneboende skulle vara musfritt) hittade vi en mus som satt fast i klisterfällan. När den sedan var bortagen och vi äntligen skulle få lägga oss var klockan runt halv tre på morgonen. Mia kröp upp i sin säng och konstaterade att det var högt i tak och var fint. När Emily därefter skulle krypa ner i sin säng hittade hon flera blodfläckar på sitt lakan. Enligt Mia såg en av blodformationerna ut som om det legat en halvdöd mus på lakanet (Vilket fick Emilys tankar att dras till det Niklas och Sofia berättat om hur de såg en av städarna rensat en av klisterfällorna. Genom att dra loss musen och sedan slänga den över balkongräcket och därefter sätta in fällan igen. Promenerade den musen sen in igen?).

Så det var bara att trava ner till receptionen igen för Emily med ett nersölat lakan i handen. Efter att städakillen bytt sängkläder kunde vi äntligen bege oss till drömlandet klockan3 på morgonen.  

 

25/12

Tekking i nationalparken och Monkey Beach (not Monkey iland ;P)

Idag steg vi upp kl 9 och begav oss efter frukosten till moppe uthyrningen med Vlad och Tyrone. Vi hyrde 2 mopeder och begav oss sedan till nationalparken som ligger här på Penang. Vi skulle bege oss till en av stränderna som ligger inne i nationalparken och som ska vara jätte fina.

Mia fick för första gången på åtta år köra scooter igen. I vänstertrafik för första gången i sitt liv. I en hektisk och halvt livsfarlig trafik. Följandes Vlad på den andre moppen som han också körde som en halvgalning, sicksackandes mellan bilar och knöka sig emellan fordonen där Mia normalt inte hade kört emellan pga. de mini marginalerna på sidorna. Men vi kom fram välbehållna och Mia med mer skinn på näsan än tidigare.

Väl framme vid nationalparken och köpte vi inträddet till en hängbro samt betalade för att åka båten tillbaka från stranden.

Vi påbörjade sedan trekkningen och Emily & Mia blev något besvikna på sällskapet då de bestämde sig för att springa i förväg utan att kommunicera detta till oss. Men det är väl så att man drar av 5år på omogna killars ålder och så får man fram vilken ålder de beter sig som. Så tekniskt sett trekkade vi med en 14åring och en 19åring. Så Emily och Mia konstaterade hur bra de har det med sina mogna killar som ändå har barnasinnet kvar ;).

Efter att ha solat, badat och killarna retat aporna och lockat ut några av dem i vattenbrynet med hjälp av några kokosnötter begav vi oss tillbaka med båten. På vägen hem stannade vi till och åt kvällsmat på en jättestor nattmarknad med över 40 matstånd med diverse rätter och drycker.

 

26/12

Virusdagen med stort V samt Snake tempel

Emily vaknade upp med en rejäl förkylning som pacificerade henne under störredelen av dagen. Även den medhavda datorn hade fått virus (Win 32:VB-BQD (WRM)) som troligtvis plockats upp i Indien med USB stickan. Detta virus hade infektekerat mp3 spelaren, båda sd korten, USB minnet, vår dator och Vlads dator då han ville ha några foton från Monkey beach. Så det var bara att ta tag i detta och reda ut problemet.

Därför har vi inte så många foton att lägga upp denna gång då datorn har placerat alla dessa i karantän (Emily är väldigt glad att hon känner familjen Bacon som är väldigt fina och underbara och de kan säkert hjälpa till med detta problem ¨^ ^¨)

Efter att ha satt datorn med det nya virusprogrammet i arbete och stoppat i Emily en asperin begav vi oss med bussen. När vi kom fram efter en kort åktur blev Emily mycket förvånad över att hitta ett tempel med några ormar vid tropical fruit farm. Men efter att en något förvånad Mia förklarat att vi åkt till orm templet då vi inte skulle hunnit med frukt farmen på den tiden vi hade… (Denna förvirring skylls helt och hållet på förkylningsviruset som drabbat Emily mjukvara/hjärna).

Efter att ha ställt om sig till att titta på ormtempel istället, underhöll vi oss med att fota ormar och räkna de som hängde uppe i träden i trädgården (Dessa ormar var Vipers och är giftiga så vi rekommenderar er att hålla tassarna i styr) vi räknade till 36 ormar utomhus, en ödla och en stor skalbagge sen begav vi oss hem.

 

Sen åt vi på Red garden och när vi kom hem hittade Emily en mus i papperskorgen som hon raskt började lyfta ut ur rummet in i det angränsande sällskapsrummet. När Hon precis kommit utanför dörren hoppar musen ur papperskorgen och ner på golvet. Emily ropar till oförbered på musens snabba rörelser och försöker sedan stänga till dörren snabbt för att den inte ska springa in i rummet igen. Samtidigt hör hon en rad med märkliga ljud och tvåmansröster som ropar till, Mia hör dem också och säger till Emily att öppna dörren igen. Emily öppnar dörren och tittar ut och ser att vid de två datorerna har de båda tidigare nämnda australiensarna suttit och knappat. Den ena står nu som damen i Tom och Jerry raklång uppe på en stol och tittar sig vilt omkring på golvet. Den andre sitter ner med båda benen uppdragna till hakan och med en något skrämd min. Även en nyanländ ung man har sett förloppet och flinar brett åt det som just utspelat sig. Emily ber om ursäkt till de båda skrämda herrarna för att hon skrämt dem. Den ena som också delar rum med Emily och Mia lägger stor vikt vid att försöka förklara att det minsann och dag inte var musen som han blev rädd för. Utan det höga skriket och den mycket höga smällen som var precis bakom dem. Den andre lägger istället ner tid på att reta honom för att ha stått raklång på stolen som en känd tecknad tv-figur.  

Den nyanlände mannen visar sig vara Emilys och Mias nya rumskamrat Ryan en väldigt trevlig New zeeländare. Som vi stannade uppe och pratade tillsammans med till klockan var två på natten. Sen somnade vi och sov oroligt…   

 

27/12

En mus som skriker i dödsångest och Tropical fruit farm

Framåt morgonkvisten började Emily och sen också Mia vrida sig i sömnen det var ett hemskt ljud som trängde sig in i deras drömmar. Ett ljud som bara kan beskrivas som ett förtvivlat skrik fyllt med skräck, smärta och ångest. Ett hjärtskärande skrik från en mycket liten varelse med hasselnötsbrun päls mjuka öron och en liten fuktig nos. En varelse som fastnat i en fälla som naglar fast dess kropp mot det kletiga underlaget och varje rörelse minskar möjligheten att röra sig allt mer. Skräcken och den fullständiga paniken kommer allt närmare och till slut kan varelsen inte göra annat än att skrika ut sin rädsla, skräck, ångest och förtvivlan.

Det är detta ångestfyllda skri som tränger sig in i våra drömmar och får oss att vrida och vända på oss. När vi stiger upp ser vi vad det är som har gett ifrån sig det hjärtskärrande skriken, det sitter en liten varelse med hasselnötsfärgad päls mjuka öron och en liten fuktig nos i klisterfällan.

Mia, Emily och Ryan begav sig ner till frukosten och Mia var och pratade med dem i receptionen om den lilla håriga varelsen med de mjuka öronen. De begav sig sedan upp för trapporna för att ta hand om det…

 

Efter frukosten tog vi sedan farväl av Ryan som begav sig till flygplatsen och vi begav oss med bussen till den tropiska fruktfarmen. Efter en låång väntetid bytte vi bus vid nationalparken som sedan släppte av oss nedanför fruktfarmen (Busschauffören var mycket vänlig och förklarade för oss att vi skulle stå på andra sidan vägen och vinka på bussen när den anländer. Bussen går nämligen med två timmars mellanrum där). Efter att ha köpt biljett 35RM för vuxna och 28RM för barn, fick vi åka minibuss upp den sista biten för baken och möte där upp med vår guide.

Det var en mycket intressant rundtur och vi såg mycket goda frukter samt några mycket stora spindlar som också var giftiga enligt guiden och de andra i gruppen.

 

Efter rundturen fick vi gå på frukt buffé och välja ut frukt blandningen till vår enda frukt juice. Sen fick vi pröva lite mer frukt och besöka de fina nymoderna toaletterna på anläggningen.

Sen fick vi åka minibuss hela vägen ner då de var rädda att vi annars skulle missa bussen hem. Resan hem gick bra och när vi kom hem hittade vi en ny mus i klisterfällan. Vi köpte sedan en bussbiljett som imorgon kommer ta oss till Malacca.       

 

28/12

Resan till Malacca från Penang.

Idag steg vi upp klockan sju och plockade ihop det sista av vår packning och begav oss sedan ner för att checka ut. Vi åt frukost som idag var fattigriddare med honung, halv nio kom minbussen som skulle ta oss till busscentralen.

När vi kom fram till busscentralen fick vi visa upp våra biljetter och de gav oss registreringsnumret på bussen och att det bara var att vänta utanför. Numret stämde dock inte och vi lyckades med konsten att stå jämte vår buss och prata med en tysk tjej som bott i Sverige i en kvart.

Efter att vi kommit ombord dröjde det ytterligare en kvart innan bussen avgick nu en halvtimme sen. Resan till Malacca skulle ta åtta timmar men den tog istället tio timmar och vi hade bara ett enda stopp på max en kvart då vi fick köpa något att äta (bullar, snax eller liknande, mycket matigt… eller inte…) och använda faciliteterna.

 

När vi kom fram till Malacca central fick vi hjälp att hitta buss nr17 som skulle ta oss till vårt hotell som ligger precis vid det hundratio meter höga tornet Taming sari tower, med en trehundrasextio graders utsikt.

Efter att vi sedan hoppat av fick vi hjälp av en man att hitta direkt till dörren till lavendeln vilket är namnet på vårt hotell. Efter att ha checkat in och stoppat in bagaget i vårt rum gick vi ut för att titta på de livliga stånden som var uppsatta runt hörnet på hotellet. Efter att ha tittat på mat, kläder och liknande satte vi oss ner och åt kvällsmat. Därefter gick vi hem och la oss och sov något ryckigt då vår luftkonditionering växlade mellan att kyla rummet och värma det :P.

 

29/12

Rundvandring i Malacca.

Idag promenerade vi runt i Malacca och tittade på väldigt många av de olika sevärdheterna museum, tempel och kända gatudistrikt.

Vi prövade också på några olika snacks man kunde köpa vattenmelon, potatis spiral och en kaka som var formad som en fisk och hade någon grön fyllning.

Framåt eftermiddagen kände vi oss trötta och hungriga så vi åt stekt ris och stekta nudlar på en restaurang. Sen lyckades sedan hitta stället där fadern av bodybuilding i Malaysia hållit till och nu fanns där statyer för att hedra honom och ett fint gym som var ganska tomt som vi också passade på att titta in i.

Datur Wira DR. Gan Boon Leong Han hade vunnit flera titlar som Mr asia, Mr Melacca och Mr Universe.

Sedan vände vi oss hemåt och villade, vi var helt slut då det var ca35grader varmt under dagen. Efter att ha vilat och återhämtat oss återvände vi ut efter att nattmörkret fallit och vi vandrade runt på nattmarknaden. Åt kvällsmat och återvände sedan hem för att sova.

 

30/12

Återkomsten till KL.

Vi checkade ut från hotellet kl12 och begav oss sedan runt för att hitta en busshållplats till buss nr17 eller någon annan buss som kunde ta oss till centralen. Efter mycket letande och många olika svar till på var vi kunde hitta en busshållsplats kom vi fram till en.

De olika personerna vi frågade påstod att det inte gick några bussar till centralen och vi var tvungna att ta taxi, att det inte fanns några hållplatser i området, att busshållsplatsen låg jätte långt bort, att hållplatsen ligger runt hörnet osv.

Väl framme på centralen köpte vi våra biljetter till KL och begav oss till hållplats 18 där vår buss skulle anlända om tio minuter. Den hade dock gått sönder och var därför föresenad 1h och 10min. Så vi han med att köpa lite mat och sedan äta färdigt den på bussen.

När vi kom fram till KL promenerade vi till Travel hub och checkade in, sen tog vi och strosade runt i Chinatown. Återvände hemåt pratade massor och sov sedan i 11h.

 

31/12

Nyåsafton i Kuala Lumpur.

Vi vaknade vid 11 och skrev färdigt det sista med det flera dagar långa bloggmedelandet och ska senare idag posta det. Vi sitter nu och planerar vad vi ska hitta på och vart det är bäst att vara för att se så mycket fyrverkerier som möjligt J. 

 

Vi hoppas att ni också avslutar det året som varit och tar till er de lärdomar ni fått och öppnar era sinnen för nya i det kommande året. Vi vill också önska er lycka till att se lika många fyrverkerier som oss samt att tänka på säkerheten.   

 

Gott nytt år till er alla önskar Emily och Mia!